Nationalkommittén för Psykologi
  • Hem
    • English
  • Kommittén
  • Vetenskapligt pris
    • 2024 Marta Zakrzewska
    • 2023 Mikael Skagenholt
    • 2022 Philip Millroth
    • 2021 Hanna Malmberg Gavelin
    • 2020 Junhua Dang (Lunds universitet)
  • Psykologiämnet
    • Ämnesbeskrivningar
  • Dokument
  • Länkar
  • Kontakt
  • Hem
    • English
  • Kommittén
  • Vetenskapligt pris
    • 2024 Marta Zakrzewska
    • 2023 Mikael Skagenholt
    • 2022 Philip Millroth
    • 2021 Hanna Malmberg Gavelin
    • 2020 Junhua Dang (Lunds universitet)
  • Psykologiämnet
    • Ämnesbeskrivningar
  • Dokument
  • Länkar
  • Kontakt
Search by typing & pressing enter

YOUR CART

Picture

Psykologin som vetenskaplig disciplin är idag över 100 år gammal. I Sverige - och internationellt - har ämnet under denna period utvecklat ett avancerat teoretiskt och metodologiskt tänkande och producerat direkt tillämpbar kunskap på områden som är viktiga för människors välbefinnande och utveckling, såsom fysisk miljö, arbetsliv, skola och utbildning, psykisk och fysisk hälsa, funktionshinder, åldrande mm. I vårt land examineras årligen ungefär 300 studenter med psykologexamen och 60 med forskarexamen i psykologi.

Psykologi som vetenskap handlar om ett systematiskt utforskande av människors upplevelser och beteenden. Man utgår från att människan är både en biologisk varelse frambringad av och underkastad evolutionens krafter och en social och kulturell varelse som söker mening och tolkar sig själv och sin situation i världen – medveten om sin egen förgängelse. I jämförelse med den biologiska evolutionen befinner sig människan i en svindlande snabb kulturell evolution med tekniska innovationer och samhällsförändringar som ständigt och drastiskt förändrar våra levnadsvillkor och påverkar vårt sätt att fungera och uppfatta omvärlden. Samtidigt sätter våra biologiska villkor gränser. Psykologin präglas av detta dubbla perspektiv på människan.

Psykologin som vetenskap med sin fokusering på individens fungerande och upplevande kan inte ensam göra anspråk på att ge människokunskap. Sociologin och andra samhällsvetenskaper har mycket att berätta om människan som samhällsvarelse. De humanistiska vetenskaperna lär oss om människan som tolkande, kommunicerande och skapande varelse. De biologiska vetenskaperna ger oss evolutionens perspektiv på anpassningen till omgivningen och de begränsningar som nervsystem, fysiologi och sinnesorgan pålägger.

Vi kan i dag inom psykologin se starka tendenser till gränsöverskridanden mellan olika discipliner. Psykologiska forskare samverkar i växande utsträckning med företrädare för neurovetenskaper, molekylärgenetik, farmakologi, psykiatri, lingvistik, antropologi, pedagogik, ekonomi etc. Men fortfarande har psykologin en tydlig särart grundad på en mer än hundraårig tradition men också på vissa särdrag i fokuseringen av kunskapsutvecklingen. Psykologin är oftast inriktad mot individer - man studerar i första hand den enskilda människans upplevelser och samspel med den fysiska och den sociala miljön och tar naturligtvis hjälp av andra vetenskaper för att bättre förstå och förklara detta samspel.
​
Se även sidan Ämnesbeskrivningar där 26 delområden inom psykologin får en kort och en lite längre beskrivning.
​
Den grekiska bokstaven Psi (bilden ovan) används ofta som en symbol för psykologin.

Powered by Create your own unique website with customizable templates.